Ett nationellt kompetenscentrum behövs för att höja kompetensen om IF och autism

Ett nationellt kompetenscentrum för frågor om intellektuell funktionsnedsättning (IF) och autism inom LSS behövs. Det slår Socialstyrelsen fast i den rapport som överlämnades till regeringen den 31 oktober.

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen utrett förutsättningarna för ett nationellt kompetenscentrum inom området och kommit fram till att det behövs för att höja kompetensen inom området, samt för att mer systematiskt samla och sprida kunskap, vilket framgår av ett pressmeddelande från Socialstyrelsen.

– Socialstyrelsen har nyligen konstaterat att många som arbetar på LSS-boenden för barn och vuxna saknar grundkompetens inom vård och omsorg, säger Karin Flyckt, sakkunnig och samordnare för funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, i pressmeddelandet.

Karin Flyckt. Foto: Socialstyrelsen

I pressmeddelandet understryks även att rätt kompetens för ledning och personal är en förutsättning för god kvalitet i verksamheterna.

Det nationella kompetenscentrumet inom området föreslås få i uppgift att samla, sprida och vid behov utveckla ny kunskap. Dessutom ska kompetenscentrumet kunna erbjuda fortbildningsinsatser och föra dialog med verksamheterna.

Karin Flyckt menar att det idag kan vara svårt att hitta kunskap, forskning och fortbildning på ett samlat ställe, då det finns flera aktörer inom området. Därför pekar hon på att ett nationellt kunskapscentrum för frågor om intellektuell funktionsnedsättning och autism inom LSS kan fylla en viktig funktion och bli ett komplement till pågående utvecklingsarbete.

Förläggs vid Socialstyrelsen

Myndigheten bedömer att bästa alternativet är att centrumet förläggs vid Socialstyrelsen, vilket även andra aktörer ställt sig positiva till. Fördelarna skulle vara att myndigheten har erfarenhet av att ha liknande verksamheter, till exempel det nya kompetenscentrumet för äldreomsorg. Redan idag är Socialstyrelsen en samordnande aktör inom området.

Samla och sprida befintlig kunskap

Mats Jansson, utredare och ansvarig för kunskapsenheten vid Autism- och Asperbergerförbundet, välkomnar förslaget om ett nationellt kunskapscenter.

– Det behövs en bredare satsning och ett kompetenslyft inom LSS. Behovet över tid har inte minskat, snarare har vi under en längre tid sett att kunskapen generellt inte ökat inom LSS-området. När det gäller gruppbostad för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism vet vi att baspersonal, och även i vissa fall ledningen, saknar tillräcklig grundutbildning och kompetens, bland annat när det gäller funktionsnedsättningar och kommunikation.

Mats Jansson pekar på att det finns mycket befintlig kunskap inom området idag, men att det brister i överföringen till LSS-verksamheterna.

– Kunskapen landar inte där den behövs som mest. Där ser vi att ett nationellt kompetenscenter skulle fylla en viktig uppgift; att samla och sprida befintlig kunskap, verka för fortbildning och utgöra en plattform för kunskapsutveckling generellt, vad gäller frågor som rör intellektuell funktionsnedsättning och autism.

– Det skulle även kunna bidra till att man får rätt förutsättningar för att göra ett bra arbete ute på gruppbostäderna, säger Mats Jansson som konstaterar att Socialstyrelsen gjort en väldigt bra utredning som nu överlämnats till regeringen.

– Vi hoppas och tror att regeringen nu tar fasta på förslaget, säger han.

Kan säkra kompetensförsörjningen

Judith Timoney, ombudsman på FUB, välkomnar förslaget om ett kunskapscentrum som berör målgruppen.

Judith Timoney. Foto: Linnea Bengtsson/FUB

– FUB har länge pekat på bristande kompetensförsörjning inom LSS-området, inte minst när det gäller för personal inom gruppbostäder för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Något som även Ivo pekat på vid flertalet tillfällen.

Hon pekar på att många som bor på gruppbostad bor där i många år, i decennier.

– Det kan vara förödande för livskvaliteten för de personer som bor på gruppbostad, om personalen inte har rätt kompetens. Det måste finnas en baskunskap när det gäller intellektuell funktionsnedsättning, kommunikation med mera, säger hon och berättar att det inte är ovanligt att medlemmar kontaktar FUB och larmar om såväl bristande kompetens hos personal, men också om regelrätta missförhållanden.

Judith Timoney tror att ett kompetenscentrum för frågor om intellektuell funktionsnedsättning och autism skulle kunna påverka kompetensförsörjning positivt, och säkra att det blir bra för de personer som bor på gruppbostad.

Andra fördelar hon ser är att forskning inom området skulle nå ut på ett bättre sätt.

– Nu är det inte givet att forskning når fram till verksamheterna som skulle ha behov av ny kunskap. Ett kompetenscenter skulle även kunna bidra till att utvecklingsarbete och forskning tillgängliggörs på ett bättre sätt. Det tycker jag är en viktig bit i uppdraget, säger Judith Timoney.

– Inom såväl daglig verksamhet som boenden är det mer komplext idag. Personalen som arbetar här måste ha kunskap om många olika diagnoser. En annan faktor är också att personer med IF lever längre. Det är positivt, samtidigt som det skapar ett stort behov av kunskap kring åldrande och intellektuella funktionsnedsättningar, betonar hon.

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats

Text: Agneta Berghamre Heins