Lagändringar ska stärka rätten till personlig assistans

I en lagrådsremiss föreslår regeringen lagändringar som syftar till att stärka rätten till personlig assistans för personer med psykisk funktionsnedsättning och att öka rättssäkerheten för barn som är i behov av assistans.

Förslagen utgår från de förslag som lades fram i betänkandet "Stärkt rätt till personlig assistans – ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser". Ändringarna beräknas leda till att 1 800 fler personer kan ta emot assistansersättning och att fler ska få rätt till kommunal personlig assistans. Alla som redan har rätt till personlig assistans kommer att ha det även framöver med de lagändringar som regeringen föreslår.

I lagrådsremissen skriver regeringen att förslagen sammantaget bedöms gynna föräldrar och anhöriga då det ger möjlighet att få den avlastning de behöver för att kunna förena familjeliv med arbete. Man bedömer också att förslagen gynnar andra barn som finns i familjen.

De lagändringar som regeringen föreslår är följande:

• Det stöd som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom ska bli ett grundläggande behov enligt LSS.

• Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en person på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver för att denne själv ska klara att tillgodose personlig hygien, måltider, av- och påklädning eller kommunikation med andra, ska räknas in i de grundläggande behoven.

• Föräldraansvaret enligt föräldrabalken ska beaktas vid bedömningen av ett barns behov av personlig assistans. Detta genom att det görs ett schabloniserat föräldraavdrag. Regeringen skriver att det innebär att fler barn kommer att kunna beviljas personlig assistans och att barn som idag har personlig assistans kommer att kunna beviljas fler timmar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.