Samverkan och tydligt uppdrag ska ge bättre stöd till efterlevande

Ett tydligt uppdrag till ansvariga aktörer, samverkan över organisationsgränser och en nationell samordning. Det är vad som krävs för att efterlevande vid suicid ska erbjudas ett kvalificerat och likvärdigt stöd - oavsett var i landet man bor. Det framgår av en ny rapport – ett så kallat inspirationsmaterial – som tagits fram av Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Rapporten har titeln ”Efterlevandestöd i samband med att en familjemedlem eller vän har tagit sitt liv ”.

– Det här är ett område med stora behov, samtidigt som dagens insatser är ojämnt fördelade och många gånger otillräckliga, konstaterar Pernilla Larsson Omerov, tidigare forskare vid Nka, nu verksam vid den nationella hjälplinjen för psykisk hälsa och suicidprevention.

Det nya inspirationsmaterialet bygger på erfarenheter från ett blandat lärande nätverk, BLN, om efterlevandestöd vid suicid, som genomfördes under perioden 2024 – 2025. Nätverket leddes av Pernilla Larsson Omerov, tillsammans med Mats Ewertzon, forskare och möjliggörare vid Nka.

I arbetet med att identifiera behov och stödinsatser till efterlevande deltog Hässleholm, Karlstad och Örnsköldsvik kommuner samt Norra Region Stockholm. Totalt medverkande ett 50-tal personer, däribland flera efterlevande. Utgångspunkten för diskussionerna var ambitionen att ingen ska lämnas ensam i krisen och sin sorg.

Beprövad metod
BLN är en metod som Nka har använt sedan flera år tillbaka för att utveckla bättre stöd till anhöriga. Metoden bygger på att ett antal lokala nätverk parallellt diskuterar samma frågeställningar utifrån ett förutbestämt tema. I de lokala nätverken deltar representanter från bland annat kommun, region och idéburna organisationer. 

– Nka följer diskussionerna och sammanställer sedan erfarenheterna i ett inspirationsmaterial. Tanken är att diskussionerna ska leda fram till ett förändringsarbete i de medverkande kommunerna och regionerna, och även motivera andra att påbörja ett sådant arbete, förklarar Mats Ewertzon.

Väntar förgäves
I inspirationsmaterialet om stöd till anhöriga efter suicid, konstateras att de efterlevande har ett stort behov av både emotionellt och praktiskt stöd. Forskning visar att förlusten av en närstående genom suicid är en av de mest påfrestande livshändelser som en person kan drabbas av. Risken att insjukna i egen ohälsa är stor. Det finns också en förhöjd risk för förtida död, särskilt genom suicid.

Trots detta saknas för många en väg in till stöd, visar rapporten.
– Det finns ibland även en förväntan bland efterlevande om att ett kristeam ska rycka ut automatiskt, vilket inte sker, säger Pernilla Larsson Omerov.

Avsaknaden av uppföljning och rutiner skapar också ”etisk stress” hos personalen. Vidare konstateras i rapporten att barn och unga är särskilt utsatta, eftersom föräldrar kan ha svårt att tillgodose barnens behov.

Engagerade eldsjälar
Sammantaget visar rapporten att det pågår många bra initiativ, men att dessa ofta vilar på enskilda eldsjälars engagemang.
– För att efterlevande ska få ett likvärdigt stöd behövs bättre samarbete och långsiktiga planer, både lokalt och nationellt. Det handlar dels om stöd i den akuta krisen, dels om långsiktigt behovsanpassat stöd för att hantera sorgen och förändrade livsförhållanden, betonar Pernilla Larsson Omerov.

I rapporten lyfter man fram flera konkreta förbättringsområden och exempel på möjliga lösningar, däribland:

• Tydlig ansvarsfördelning mellan aktörer som till exempel polis, räddningstjänst, primärvård, psykiatri och socialtjänst.
• Rutiner för akut omhändertagande och uppföljning.
• Särskilt stöd till familjer med barn och unga.
• Tillgång till saklig, omsorgsfull och tillgänglig information.
• Samordnade insatser för emotionellt och praktiskt stöd.
• Socialt stöd och kvalificerat efterlevandestöd vid behov.

Pernilla Larsson Omerov betonar också att efterlevande behöver ges ett större inflytande i utformningen av stödinsatser.
– Ofta finns det ett gap mellan tänkta stödåtgärder och den hjälp som i praktiken når fram, säger hon.

Exempel från forskning och praktik
Både Pernilla Larsson Omerov och Mats Ewertzon är hoppfulla inför framtiden. Inspirationsmaterialet visar att det finns ett stort engagemang för frågan och att en förbättring på området är möjlig, menar de. Förhoppningen är nu att befintlig kunskap och erfarenhet omsätts i konkreta handlingar.

– Inspirationsmaterialet går att ladda ner på Nka:s webbplats. Det innehåller exempel från både forskning och praktik, och kan ligga till grund för kommande förändringsarbeten, säger Pernilla Larsson Omerov.

Här kan du läsa inspirationsmaterialet: Efterlevandestöd i samband med att en familjemedlem eller vän har tagit sitt liv