Stödet till efterlevande vid suicid behöver utvecklas

Emma Henriksson.

Emma Henriksson. Foto: Diabetes Stockholm

Varje år tar många personer i Sverige sitt liv. Förutom förlusten av människoliv drabbas de anhöriga ofta av ett stort lidande och försämrad hälsa som i värsta fall blir livshotande. Det suicidpreventiva arbetet behöver stärkas och stödet till anhöriga bli bättre. Därför tillsatte regeringen i början av 2023 Suicidanalysutredningen.

Utredningen har bland annat haft i uppdrag att kartlägga och analysera vilket ansvar olika samhällsaktörer har och vilka insatser som vidtas efter suicid. Vidare har de haft i uppdrag att lämna förslag kring hur ett nationellt ansvar för breda händelseanalyser efter suicid kan utformas. I uppdraget ingick även att kartlägga och analysera hur efterlevandestödet vid suicid ser ut.

Utredningen visar att tillgången till efterlevandestöd skiljer sig åt över landet och att barns behov av stöd inte alltid tillgodoses.

– Det man övergripande kan säga är att stödet är eftersatt. Efterlevandestödet till vuxna och efterlevandestödet till barn finns inte på det sättet som de efterlevande själva upplever att de har behov av, sa den särskilda utredaren Emma Henriksson i samband med en pressträff där betänkandet lämnades över till regeringen.

Det framgår att stödet till anhöriga och barn som anhöriga behöver vara mer uppsökande, likvärdigt och följas upp. Att lämna förslag på hur detta ska gå till ingick inte i utredningens uppdrag.

Stödet behöver anpassas

Utredningen genomfördes i samverkan med berörda myndigheter, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), anhörig-, patient- och brukarorganisationer, kommuner och regioner samt med andra aktörer som är relevanta för uppdragets genomförande såsom Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka).

Från Nka medverkade forskaren och möjliggöraren Pernilla Omerov. Hon framhåller att det är bra att frågorna som rör anhöriga har fått gehör bland förslagen som överlämnades till regeringen, liksom att utredningen lyfter behovet av att utveckla stödet till efterlevande till personer som tagit sitt liv.

– Efterlevandestödet behöver vara kunskapsbaserat men också behovsanpassat och utformat utifrån lokala förutsättningar. Här kan Blandade Lärande Nätverk (BLN) som Nka erbjuder bidra, säger Pernilla Omerov.

Ett lokalt BLN består av cirka tio personer som träffas för att dela erfarenheter och kunskaper med varandra i syfte att stödja utvecklingsarbeten inom anhörigområdet. Det är ett nationellt BLN som håller samman och leder flera lokala BLN. Resultat från tidigare BLN har visat att arbetssättet stimulerar kunskaps- och erfarenhetsutbyte, informationsöverföring och ökad samverkan på lokal och nationell nivå. En central del i BLN är att tillvarata anhörigas erfarenheter.

BLN om efterlevandestöd

För tillfället pågår ett BLN med fokus på efterlevandestöd i samband med att en familjemedlem eller vän tagit sitt liv. Nätverket spänner över hela Sverige och samarbetar med nationella och internationella forskare. I de lokala nätverken ingår efterlevande och yrkesverksamma som möter och stödjer efterlevande i sitt dagliga arbete liksom personer som arbetar praktiskt med efterlevandestöd via föreningar och organisationer som Spes (Riksförbundet för Suicidprevention och Efterlevandestöd), BRIS (Barnens rätt i samhället), Suicide Zero och NASP (Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention).

– Erfarenheter från det pågående nätverket är att vi tillsammans vet väldigt mycket om vad som kan vara hjälpsamt. Det är nu dags för nästa steg att få det att hända. Det är imponerande att se hur deltagarna arbetar tillsammans med utmaningar men också visar på möjligheter som kan leda till förändring med ganska små medel, framhåller Pernilla Omerov.

Vill du veta mer om det Blandade Lärande Nätverket med fokus på efterlevandestöd?
Välkommen att kontakta Pernilla Omerov, se kontaktuppgifter nedan.

För mer information:

Foto på Pernilla Omerov
Pernilla Omerov

Forskare

Pernilla Omérov är specialistsjuksköterska inriktning psykiatrisk vård och medicine doktor. Pernilla har under de senaste 20 åren arbetat med forskning, utveckling och utbildning (FoUU) med fokus på suicidprevention och efterlevandestöd i olika kontext. Pernilla arbetar som forskare vid Nationellt centrum för anhöriga (NKA) samt vid Centrum för psykiatriforskning (CPF) vid Karolinska Institutet och Region Stockholm. Hon är också verksam som lektor vid Marie Cederschiöld högskola. Hennes arbete inom suicidprevention och efterlevandestöd har fokus på praktiskt personcentrerat stöd med fokus på hälsa och återhämtning.

Pernilla disputerade 2014 med avhandlingen Parents who have lost a son or daughter through suicide — towards improved care and restored psychological health och var bihandledare till Rossana Pettersen som disputerade med avhandlingen Suicide in the family : towards improved care of bereaved parents and siblings

Pernilla deltar i flera internationella forskningssamarbeten med fokus på att ta fram kunskapsbaserat efterlevandestöd. Ett exempel är studien Effective components of interventions in suicide bereavement: A meta review of systematic reviews som leds av Karl Andriessen och som involverar forskare från 19 länder. Artikeln kommer publiceras under våren 2024.

Pernilla är också involverad i flera utbildningsinsatser för studenter och yrkesverksamma såsom den tvärvetenskapliga utbildningen Att upptäcka och stödja suicidnära personer - Marie Cederschiöld högskola samt utbildning för legitimerade sjuksköterkor Omvårdnad av suicidnära personer, Karolinska Institutet och författare av flera bokkapitel med fokus på suicidprevention och efterlevandestöd.

Senast uppdaterad 2024-10-02 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson