Anhörigstödsteamet - efterlevandestöd i Jönköpings kommun

I Jönköpings kommun arbetar Anhörigstödsteamet aktivt med samtal och samtalsgrupper för efterlevande äldre anhöriga. Anhörigstödsteamet består av fyra anhörigstödjare. Det är Agneta Larsson, Ann-Heléne Ahlin, Kerstin Adolfsson och Birgitta Nylén-Petersson. Teamet har även andra grupper och cirklar för anhöriga med andra teman, såsom när den närstående flyttar in på äldreboende, herrgrupper, samt en grupp som heter "När mår man bra som anhörig" där man utgår ifrån ett inspirationsmaterial från Nka. Nedan följer en intervju med Birgitta Nylén-Petersson.

Efterlevandestöd

Birgitta som har lång erfarenhet av att arbeta med anhörigstöd och människor i kris betonar att samtalet är viktigt.

  – Oavsett om livet går som det ska eller om man kommer i kris eller sorg så behöver man få samtala med någon. Birgittas erfarenhet är att de flesta tycker att det är skönt att få tala med någon som lyssnar och bryr sig och som kanske inte hör till familjen och att få respons av någon som har empati.

  – Ord och tårar läker oss. Att få sätta ord på det svåra och att få gråta ut är så viktigt och det får man göra hos oss säger Birgitta. Det kan vara skönt att få tala med någon utomstående i samband med dödsfallet och begravningen och då finns anhörigstödsteamet tillgängligt.

Hur tas kontakten?

Birgitta berättar att hon och hennes kollegor i anhörigstödsteamet ger efterlevandestöd utifrån att de i sitt arbete skapar kontakter med de anhöriga under den närståendes sjukdomstid. Kontakten börjar med ett anhörigsamtal där man kartlägger vilka behov som finns av stöd och hjälp och ofta fortsätter kontakten under flera år. Efter begravningen bjuds den anhörige in till en efterlevandegrupp som man kallar "Våga vilja leva vidare". Anhörigstödsteamet finns även med som stöd när den närstående flyttar till särskilt boende, vistas på sjukhus eller får palliativ vård. Anhörigstödsteamet finns till hands så länge de anhöriga har behov av det.

Efterlevandegrupper

Två gånger om året startas efterlevandegrupper och de anhöriga som förlorat en närstående erbjuds att delta. Grupperna består av 6-8 deltagare samt två samtalsledare som träffas varje vecka under två timmar. En grupp startar på hösten och har fyra träffar före jul och två träffar efter jul, den andra gruppen startar på våren och har fyra träffar före sommarsemestern och två träffar efter. Grupperna träffas där det finns en restaurang i närheten och börjar med att fika och samtala för att sedan avsluta med lunch, något som visat sig stärka gemenskapen. Samtalsledarna som arbetar med efterlevandegrupperna märkte ett behov av att ha ett ämne att samtala omkring vid träffarna och de tog hjälp av boken "Våga vilja leva vidare efter en svår förlust", skriven av Melba Colgrave, Harold Bloomfield och Peter McWilliams, en del av boktiteln fick även ge namn åt gruppen. Birgitta betonar vikten av att man som samtalsledare har kunskap om sorg och är inläst på olika reaktioner vid sorg.

Vid första träffen talar gruppen om sorgens olika faser; chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas. Vid andra träffen tar man upp olika känslor som kan uppkomma vid sorg såsom rädsla för döden. Man talar också om känslor inför det som hänt. Vid tredje träffen talas om ensamhet, om den fysiska ensamheten, sociala ensamheten och den existensiella ensamheten. Vid fjärde träffen talas om att vara snäll mot sig själv – att det tar tid att läkas. Att tänka på sin egen hälsa och kanske gå på en hälsokontroll. Man talar om känslor som en del i läkeprocessen – ingenting är onormalt och var och en måste få bearbeta sin sorg på sitt eget sätt, det finns inget rätt eller fel.

Samtalsledarna tar hjälp av ytterligare en bok: "Hur ska jag orka" av Lars Björklund. Man samtalar även om förändring och att ett nytt liv börjar, att tillåta sig att leva sitt eget liv och återuppta intressen och kontakter men även anlita professionell hjälp om det behövs. Vid de två sista träffarna talar man i höst/vintergruppen om julen som varit och i vår/sommargruppen om sommarsemestern och vad den inneburit. Man både skrattar och gråter vid träffarna. Avslutningen sker i "Solrummet" där deltagarna bjuds på exotiska frukter och juice och alla kan koppla av och samtala.

Många av deltagarna får på detta sätt nya kontakter genom grupperna och får vänner som man sedan behåller. De flesta anhöriga som anhörigstödsteamet träffar i sin verksamhet vill delta i grupperna och de kan i sin tur bjuda med andra som man inte haft kontakt med förut.

Övrigt efterlevandestöd

Svenska kyrkan och vissa frikyrkor har efterlevandegrupper och bjuder in anhöriga, i regel finns också diakoner och församlingssystrar som kan hälsa på i hemmet och finnas till hands. Men alla kanske inte är med i kyrkan och Birgitta menar att just det är lite bakgrunden till att de startade sin verksamhet med efterlevandestödsgrupper för alla.

Birgitta får frågan vilken roll som vi "vanliga" medborgare kan ha i att stötta människor i vår omgivning som drabbas av sorg och hon menar att det är viktigt att man visar att man finns och deltar i sorgen, kanske genom att skicka ett kort, ge en blomma, besöka, eller ringa ett samtal. Att bara finnas och lyssna eller bjuda på mat eller fika. Om man tänker komma på besök kan det vara bra att ringa i förväg och tala om att man kommer.

Vad händer efter efterlevandestödsgruppen?

När de anhöriga gått på alla träffar erbjuds de att delta i de anhörigcaféer som arrangeras av anhörigstödsteamet så länge de vill och deltagarna får information om kommunens olika träffpunkter dit man kan gå om man vill ha kontakt med andra. Andra kanske återknyter till kontakter man haft tidigare.

  – Vi finns kvar för samtal och stöd så länge de önskar men vi försöker så småningom avsluta och uppmuntra dem att hitta nya kontakter vilket är mest naturligt och de anhöriga känner sig oftast "färdiga" att gå vidare, säger Birgitta.

Material om efterlevandestöd

Birgitta efterlyser ett färdigt material om efterlevandestöd. Idag använder de boken "Våga vilja leva vidare" vilken inte är upplagd för samtalsgrupper men anhörigstödsteamet använder den som inspirationsmaterial för att leda sina grupper. Boken "Hur ska jag orka" har man köpt in i flera exemplar för att låna ut till anhöriga, den boken används även som samtalsstöd i grupper för anhöriga när den närstående flyttar till särskilt boende. Det finns också möjlighet att låna boken "Våga vilja leva vidare efter svår förlust."

Referenslista
Colgrave M. Bloomfield H. McWilliams P. Våga vilja leva vidare efter en svår förlust [ny utg.]. Uppsala: Benedictum; 2004.

Björklund L. Hur ska jag orka? : en bok om att vårda en anhörig. Örebro: Libris; 2011.

Fortsatt läsning
Winqvist M. Samtalets betydelse som anhörigstöd. Kunskapsöversikt. Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga; 2011.

Sökord/område: efterlevandestöd, bibehålla hälsa

Finansiering: Jönköpings kommun

Huvudman: Jönköpings kommun

Kontaktperson: Birgitta Nylén-Petersson birgitta.nylen@jonkoping.se tel 036 10 61 00

Hemsida: Klicka här för att komma till hemsidan (Öppnas i nytt fönster)

Artikelansvarig: Annika Larsson Skoglund, bibliotekarie, Nka.