Seminarium 2.3 – Livets möjligheter

Med Joe Sempik, University of Birmingham, Simone de Roos från The Netherlands Institute for Social Research (SCP), Haag, Steffen Kaiser, Carl von Ossietzky University Oldenburg, och Anna-Maria Spittel, University of Groningen, Morten Skovdal, University of Copenhagen, Danmark.

Dr Joe Sempik från University of Birmingham

Under måndagen inleddes den internationella konferensen "Every Child has the Right to..." i Malmö. Under eftermiddagen hölls ett seminarium inom temat "Life opportunities". Den genomgående frågan var: Hur påverkas skolgången av att vara ung omsorgsgivare?

Under måndagens seminarium "2.3 Life Opportunities" delade flera forskare på ordet. Den röda tråden var skolgången – och frånvaron av den.

I den engelska studien Young "Adult Carers: Impacts on Education and Health" har dr Joe Sempik från University of Birmingham genomfört en surveystudie som innefattar 295 äldre unga omsorgsgivare i åldrarna 14-25 år. Studien visar att omsorgsgivandet innebär direkta konsekvenser för skolgången – till exempel gick flera skoldagar eller delar av skoldagar förlorade på grund av omsorgsgivandet.

– Vad vi hittade var att ju mer ansträngning som lades på omsorgsgivande desto större var frånvaron från skolan, dagar de tvingades gå hem tidigare och så vidare, berättade Joe Sempik under seminariet.

Lärare måste bli medvetna

I den holländska studien "Well-being at school and absenteeism of young carers" har dr Simone de Roos från The Netherlands Institute for Social Research (SCP), Haag, undersökt om det finns några skillnader mellan de som har – och inte har – familjemedlemmar som är kroniskt sjuka eller rörelsehindrade i fråga om frånvaro från skolan och tillfredställelse i skolan (trivsel, relationer med klasskamrater mobbning etc.).

De första resultaten indikerar att unga personer med en sjuk familjemedlem inte är hemma oftare än de som inte har en sjuk familjemedlem. Däremot är de med sjuka familjemedlemmar borta under längre perioder när de väl är frånvarande.

– Många lärare är inte medvetna om de unga omsorgsgivarna. De måste bli medvetna, för stöd från lärare är viktigt. Det är också viktigt med interventioner som rymmer hela familjen, berättade Simone de Roos.

Dr Simone de Roos från The Netherlands Institute for Social Research (SCP), Haag.

Ur ett professionellt perspektiv

Forskarna Steffen Kaiser, Carl von Ossietzky University Oldenburg, och Anna-Maria Spittel, University of Groningen, berättade om den tysk/holländska studien "Young Carers and the Need for Interdisciplinary Cooperation." Forskarna berättande bland annat om professionellas erfarenheter i deras arbete med målgruppen. I den tyska studien framhölls vikten av att skapa en helhetsbild och ett tvärvetenskapligt förhållningssätt för att kunna stötta unga omsorgsgivare. I den holländska studien tryckte de professionella på vikten av att unga omsorgsgivare blir synligjorda i skolan.

– Unga omsorgsgivare är dolda och osynliga för de professionella, berättade Steffen Kaiser.

Forskarna Steffen Kaiser, Carl von Ossietzky University Oldenburg, och Anna-Maria Spittel, University of Groningen.

En studie från Kenya

I den kvalitativa studien "Because they care: Understanding pathways to classroom concentration problems among HIV-affected children in western Kenya" har professor Morten Skovdal från University of Copenhagen, Danmark, undersökt de bakomliggande orsakerna till att barn och unga från hushåll med HIV i Kenya presterar sämre i skolan jämfört med andra elever. Studien visade att många av de deltagande eleverna gick till skolan hungriga. Andra blev retade i skolan på grund av att de var synligt fattiga. Många elever hade svårt att släppa tankarna på hemmet när de var i skolan. Tankarna kunde handla om oro över sjuka eller nästa måltid och vårdbehov.

– Ett barn säger: jag försöker att ta hand om min mamma. Jag vet mycket väl att hon är sjuk. När jag är i min klass så tänker jag bara på henne, och jag tänker på hur hon klarar sig när jag inte är i närheten, berättade Morten Skovdal.

Text och foto: Emil Svensson