Opratat: Slut- och fortsättningsfest

När barnen i Funktionsrätt Sveriges projekt Opratat lämnade över stafettpinnen till Nationellt kompetenscentrum anhöriga var de rörande överens om en sak. Både föräldrar och andra vuxna måste bli bättre på att prata med barn om svåra saker. 12-åriga Blanka Finnman förklarade:
– Även om man tror att barnet kommer bli ledset ska man vara ärlig. Jag mår bättre av att veta än att inte veta.

En heldag med godis, läsk, snacks, tacobuffé och glassfyrverkeri. Allt efter barnens önskemål. Så såg slut- och fortsättningsfesten för opratat.se ut när den hölls på Allaktivitetshuset i Sundbyberg en dag i början av november. På plats fanns ett 70-tal yrkesverksamma vuxna som lyssnade på ett 20-tal barn- och ungdomsexperter som presenterade de opratade ämnen som de varit med och identifierat under Arvsfondsprojektets tre år.

På plats fanns bland andra Blanka Finnman, 12 år, som varit med i projektet sedan starten. Som blind har hon egen erfarenhet av hur det är att ha en funktionsnedsättning, men hon är också storasyster till Stella som har flera funktionsnedsättningar. Blanka tycker att projektet varit spännande och roligt.

Blanka Finnman, 12 år, har varit barnexpert i projektet Opratat. ”Jag gillar Opratat-filmerna men mina favoritfilmer är Harry Potter-filmerna. När jag blir stor vill jag bli psykolog eller författare och hjälpa andra.”

– Jag tycker att det varit kul att få träffa andra barn med funktionsnedsättning och höra deras tankar, "aha" det är inte bara jag som känner så, eller "aha" är det så för någon annan.

Blanka är glad att samtalsverktyget Opratat nu sprids så att ännu fler barn och unga och deras familjer får ta del av materialet, och hoppas, precis som resten av experterna på plats, att det kommer att visas runt om i skolor så att lärare och kompisar får mer kunskap. Hennes favoritfilmer är Lägret, Släktträffen  och Assistenten.

Hon säger att hon alltid har kunnat prata med sin mamma Charlotta, både när det gäller frågor om sin lillasyster och sig själv. Hon har förstått att det kanske inte alltid är så för andra.

– Föräldrar behöver berätta saker för sina barn. Även om det är jobbigt och man tror att barnet ska bli ledset ska man vara ärlig. Jag mår bättre av att veta än att inte veta. Annars blir jag kanske mer orolig.

Blanka berättar att det har hänt någon gång att hennes mamma säger att hon ska berätta något, och att Blanka tänkt "Oj, nu är det någon som har dött".

– Men när jag förstår att det inte är så har jag börjat skratta!

"Eleverna har fått komma med lösningar"

En skola som redan har börjat använda verktyget opratat.se är Henåns grundsärskola på Orust. På plats på konferensen fanns Louise Johansson, pedagog, som tycker att särskilt filmerna är viktiga för att stärka eleverna och deras familjer och avdramatisera många saker.

– Opratat är ett bra samtalsunderlag, att titta på något tillsammans i stället för att säga "Nu ska vi prata".

Personal och elever har nyligen påbörjat ett värdegrundsprojekt på skolan där de bland annat tittat på några av filmerna tillsammans.

– Vi har frågat eleverna "Vad ser ni? Vad händer i filmen? Vad tänker ni?" Även om filmerna är korta händer det att vi har pausat mitt i för att fråga "Vad händer här?" Eleverna har fått komma med förslag på lösningar.

Louise säger att det är svårt att prata om vad en intellektuell funktionsnedsättning är och att hon hoppas att Opratat kan vara ett sätt att börja. Filmen Pusslet  som handlar om hur det kan vara att inte hinna med sina kamrater, kan vara en ingång tror hon.

– Eleverna behöver få veta vad intellektuell funktionsnedsättning är och varför de går i särskola. Det blir ofta inlindat, det är mycket lättare att prata om autism och adhd. Många föräldrar har känt stort motstånd till att deras barn ska börja i särskola, men har blivit mycket nöjda när de sett hur bra det blivit för barnet.

På ett föräldramöte nyligen visades just denna film, och flera föräldrar kunde känna igen sig i att barnet tidigare, innan omgivningen fått förståelse för barnets behov, inte hann med sina kamrater och därför tillbringade mest tid med vuxna på förskolan eller skolan.

– Flera av föräldrarna på föräldramötet sa spontant att de ville att vi skulle ordna en föräldragrupp och prata mer om sådana här frågor.

Idén till opratat väcktes för tjugo år sedan

Det var när initiativtagaren och projektledaren Ann-Marie Stenhammars egna döttrar blev intervjuade till en dokumentärfilm som hon förstod att det fanns många saker som var opratade inom familjen.

Ann-Marie Stenhammar, Projektledare för Opratat

– Filmen handlade om hur man kan tänka som storasystrar till en lillebror med flera funktionsnedsättningar och mina döttrar hade var och en för sig bestämt om hur de skulle ta hand om sin bror den dagen jag och deras pappa inte längre orkade.

Under de två decennier som passerat sedan dess har hon många gånger fått bekräftat att det finns mycket opratat mellan barn och föräldrar, mycket ofta på grund av att man vill skydda varandra från att bli ledsna eller besvikna. Hennes erfarenheter och resultatet från tidigare projekt om barns delaktighet födde idén till att barn och unga själva skulle vara experterna i det treåriga projekt som nu resulterat i samtalsverktyget Opratat.

– Det viktigaste i projektet har varit att fråga barnen. Det gäller ju deras liv, de är experter på hur det är att vara barn här och nu. Även om vi vuxna varit barn en gång så kan vi inte backa bandet. Man kan forska på barn och om barn. Men också tillsammans med barn. Det är det vi har gjort.

Fler perspektiv

Förutom barn- och syskonperspektivet har projektet också samlat in tankar från mor- och farföräldrar samt från föräldrar i en referensgrupp. Som representanter från referensgruppen fanns föräldrarna Agneta Söder och Peter Nordqvist på plats på slut- och fortsättningsfesten.

De bekräftade att föräldrar till barn med funktionsnedsättning skyddar sina barn, och att det är vanligt att som förälder känna sig ensam i den rollen, att det är "bara jag som känner och tänker så här". Opratat öppnar upp så att föräldrar kan se att det finns andra i liknande situation och man kan få hjälp kring hur man pratar med sitt barn om det som är svårt, menade Agneta och Peter, som hoppas att materialet på opratat.se, framför allt filmerna, kommer att leda till reflektion och inspiration för både föräldrar, förskolor, habilitering och skolor.

Även Maria Kaplo, projektledare för Assyriska riksförbundets Arvsfondsprojekt Funka utan skam, bekräftade hur viktiga filmerna är i hennes arbete att motarbeta och förebygga skam kring funktionsnedsättning hos individer med assyrisk bakgrund. Som liten var hon själv med om något liknande som gestaltas i filmen Gästerna, att ett barn med funktionsnedsättning göms undan, och har varit inspirationskälla till att filmen tagits fram.

– Ni har hjälpt oss att bryta isen, avdramatisera och tänka till. Opratat har gett oss något att prata om.

Lennart Magnusson, verksamhetschef på Nka, tror att Opratat kommer att bli ett mycket värdefullt hjälpmedel för både familjer och personal som arbetar med att ge stöd till barn med funktionsnedsättning.

Lennart Magnusson på Nka lovade högtidligt att göra allt han kan för att sprida Opratat och som tack överöstes han av girlanger i alla tänkbara färger

Dagen avslutades med att barnen och ungdomarna lämnade över projektet till honom med orden "Lova nu att visa detta för alla dina kompisar och alla lärare i alla skolor". Lennart lovade högtidligt att hålla detta löfte med orden "Det är nu Nka:s uppgift och uppdrag att ta detta vidare". Därefter överfölls han av barn och unga som blåste girlanger i alla tänkbara färger.

Text och foto: Anna Pella
Reportaget publicerades 2017.