Jag hade klarat det
Det var en sommarkväll för 5-6 år sedan kanske. Det var i alla fall precis i början där när jag hade fått diabetes. Då blev det lite konflikter mellan mig och mamma. Hon var ju självklart orolig över mig. Samtidigt som jag ville vara en så vanlig person som möjligt. Jag ville gå ut och vara med mina kompisar som jag gjort tidigare.
På en fotbollsturnering som är där jag bor, brukade vi bo i en av mina kompisars härbre. Vi brukade alltid vara uppe hela natten och gå och lägga oss så där kl. 5 på morgonen. Sen när jag hade fått diabetes så gick inte det. Mamma var för orolig, jag fick vara där hela kvällen och så men inte sova kvar.
Jag vart tvungen att åka hem och sova. Sen fick jag åka tillbaka på morgonen kl. 7 innan kompisarna hade vaknat och lägga mig med dom. Det var ju inte samma sak.
Min diabetes ställde ju till det. Jag fick inte sova kvar som jag alltid hade gjort.
Jag hade önskat att mamma skulle ha låtit mig visa att jag hade klarat av det. Att jag skulle ha fått gå ut på grejer och bevisat att jag faktiskt kunde ta ansvar, att jag skötte mig. Jag vet att jag skulle ha klarat av det. Att jag visade henne att det gick bra den här gången, att jag gjorde det bra.
/Rebecka, 18 år
Senast uppdaterad 2022-02-10 av EmelieS, ansvarig utgivare Lennart Magnusson