Studie om hur barn till föräldrar med psykisk ohälsa mår

Gisela Priebe och Ulf Axberg. Foto: Agneta Berghamre Heins

En ny studie visar att barn som har en förälder med psykisk ohälsa i regel mår sämre än barn som inte har en förälder som mår psykiskt dåligt.

Studien redovisas i rapporten "Barn till föräldrar som har kontakt med vuxenpsykiatrin – hur har de det?" som är författad av Ulf Axberg, professor vid fakultet for sosialfag VID vitenskapelige høgskole, Gisela Priebe, docent vid institutionen för psykologi vid Lunds Universitet, Maria Afzelius, universitetsadjunkt vid Malmö universitet, och Lina Wirehag Nordh, doktorand vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Rapporten ger en bild av hur barn har det i familjer där minst en förälder får specialistpsykiatrisk vård för till exempel depression, dystymi eller ångeststörning.

– Det handlar dock inte om hur det är generellt för barn med föräldrar inom vuxenpsykiatrin då den grupp barn och föräldrar som deltog i studien var kraftigt selekterad på flera olika nivåer, säger Ulf Axberg.

Anledningen till att gruppen var selekterad är dels för att yngre barn inte räknats in, utan föräldrarna som har deltagit i studien har barn som är 8-17 år gamla. Det ger inte heller en generell bild eftersom de föräldrar som har mått väldigt dåligt inte har blivit tillfrågade att delta i studien. Detta gör att resultatet sannolikt speglar hur situationen ser ut för de barn där förutsättningarna är mer gynnsamma.

– Det vi ser är att en del barn som har en förälder med psykisk ohälsa mår sämre än barn som inte har en psykiskt sjuk förälder. De som har deltagit i studien har fått fylla i formulär om sitt mående. Om vi jämför de resultaten med resultat från en normgrupp i befolkningen så ser vi att de mår sämre, säger Gisela Priebe.

I studien ingick föräldrar, både patienter och deras partners, och barn. Föräldrarna fick svara på frågor där de bland annat fick uppskatta sina barns psykiska hälsa, sitt eget psykiska mående och sin upplevelse av att kunna hantera barnens beteende.

– Barn som var mellan 10 och 17 år fick möjlighet att själva svara på frågeformulär med frågor som handlade om deras mående och hur de upplevde situationen i familjen. Barn och föräldrar svarar inte exakt likadant och det är därför väldigt värdefullt att ha barnens egen uppfattning, säger Gisela Priebe.

Rapporten visar som sagt troligtvis hur situationen är för de barn som har det förhållandevis bra. Resultatet pekar trots det på att barnen på gruppnivå uppvisar egna psykiatriska symptom, enligt föräldrarnas skattning, samt att flera partners till de som är patienter själva hade psykiska problem. Det är därför viktigt att inte ta för givet att den andra föräldern är fysiskt och/eller psykologiskt tillgänglig för barnet, står det i rapporten.

– Det jag hoppas med rapporten är att den kan öka kunskapen om hur barn till föräldrar med psykisk ohälsa kan ha det. Jag hoppas att denna kunskap kan leda till att man som professionell inom vuxenpsykiatrin, och även andra verksamheter där man möter föräldrar med psykisk ohälsa, utöver fokus på den enskilda patienten, även uppmärksammar om de finns barn och ställer frågor om dem, deras situation och hur man som förälder upplever sitt föräldraskap, säger Ulf Axberg.

Här kan du läsa rapporten 

Text: Josefine Göransson