Förebygga, fördröja och mildra demens – ny nationell demensstrategi

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje Foto: Svante Rinalder/Regeringskansliet

I veckan presenterade regeringen den nya nationella demensstrategin: ”Varje dag räknas: Nationell demensstrategi 2025 - 2028”. Strategin omfattar hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst. Tanken är att öka likvärdigheten när det gäller demensvården. I strategin ingår även förslag till förbättrat stöd för anhöriga.

– Varje dag ska räknas för den som lever med en demenssjukdom och för deras anhöriga. Den som får en demensdiagnos måste få det stöd och den vård som behövs för att fortsätta leva ett gott liv, sa äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje, som tillsammans med socialminister Jakob Forssmed och Malin Danielsson, seniorpolitisk talesperson för Liberalerna, redogjorde för den nya strategin.   

-Namnet på strategin symboliserar hur viktigt det är att ha ett helhetsperspektiv när det gäller demenssjukdomar. I takt med att diagnostik och vården utvecklas kommer allt fler att leva med en diagnos längre. Då måste vården och omsorgen utgå från ett perspektiv där individens behov sätts i centrum. Demenssjukdomar är kroniska och dom är dödliga, men livet slutar inte vid en diagnos, utan varje dag ska räknas för alla inblandade. Självklart för individen och dess anhöriga, men också för vården, omsorgen och forskningen, sa Anna Tenje.

I takt med en allt åldrande befolkning ökar antalet som drabbas av demenssjukdom. Årligen insjuknar cirka 20 000 och idag lever cirka 150 000 med en demenssjukdom. Om fem år beräknas siffran ökat till 180 000 personer och år 2050 tros cirka 250 000 personer leva med demenssjukdom i Sverige.

En sjukdom, inte naturligt åldrande
Den nya strategin, som tar ett bredare grepp genom att inkludera det förebyggande arbetet, omsorgen, hälso- och sjukvården och forskningen,

bygger på den strategi för omsorg om personer med demenssjukdom som beslutades 2018.

Anna Tenje lyfte fram två viktiga utgångspunkter, att demenssjukdomar inte är en del av det naturliga åldrandet utan en sjukdom, och att de drabbade måste få möjlighet att leva ett värdigt och meningsfullt liv.

I dag är det möjligt att ställa diagnos tidigare i sjukdomsförloppet och fler behandlingsmetoder utvecklas. Vården och omsorgen måste ha ett förebyggande perspektiv och kunna ge god och individanpassad vård med rätt stöd.

Nytt är också att det finns tydliga mål i strategin vad gäller förebyggande insatser, diagnosticering och behovsanpassad hälso- och sjukvård, mätbara mål som kommer följas upp 2028. Anna Tenje pekade på att forskningen går snabbt framåt och vikten av att sprida kunskap.

Kopplade till den nya demensstrategin kommer det beslutas om två myndighetsuppdrag. Socialstyrelsen kommer få uppdrag att stärka utvecklingen av vården, omsorgen och tandvården vad gäller personer med demenssjukdom. Myndigheten för vård- och omsorgsanslys får uppdraget att se över hur erfarenheter och kunskaper från cancervården kan tillämpas inom vården och omsorgen för personer med en demenssjukdom.

Stöd till anhöriga

Socialminister Jakob Forssmed lyfte fram förbättrat stöd till anhöriga som en viktig del i den nya demensstrategin.

–En demenssjukdom är drabbande men får inte uppfattas som en dödsdom. Den gamla strategin hade fokus på omsorg, det är viktigt, men idag vet vi mer. För första gången har vi tydliga mål som ska följas upp, konstaterade Jakob Forssmed och pekade på att demensvården ska vara personcentrerad, förebyggande, kunskapsbaserad och att anhöriga ska få rätt stöd.

Uppgiften för de aktörer som är satta att arbete med demensvården är klar, menar Forssmed: att förebygga, fördröja och mildra demens. Att se till att personer som lever med demenssjukdom och deras anhöriga ska kunna leva värdiga och meningsfulla liv.

–Strategin fokuserar på några utvecklingsområden som är av särskild betydelse. Tanken är att underlätta för huvudmännen och andra aktörer att utveckla sin verksamhet och erbjuda bättre hjälp och stöd. Personal inom vården och omsorgen ska ha grundläggande kunskap om demenssjukdomar och hur det påverkar den enskildes funktionsförmåga. Kunskap gäller även förståelse för hur sjukdomen påverkar anhöriga, betonade han vidare.

Malin Danielsson, seniorpolitisk talesperson, äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje, socialminister Jakob Forssmed.    

Leva livet, hela livet

Jakob Forssmed tog upp att kunskapsnivån vad gäller demenssjukdomar generellt är för låg, vilket gör att det inte går att ge bästa tänkbara vård och omsorg. Fortsatt forskning är ett viktigt strategiskt område, men ny kunskap måste också omsättas snabbare i praktik, på sjukhus och äldreboenden.

Han pekade även på att forskning visar att demenssjukdomar kan kopplas till levnadsfaktorer. Därför görs även satsningar för att motverka ofrivillig ensamhet, samt på att stärka munhälsan.

–Demenssjukdomar går att förebygga genom bra leverne. De kan inte botas men motas, slog Jakob Forssmed fast.

– När en person drabbas av demens, drabbas alla runt omkring. Därför är det viktigt att vi förbättrar livskvalitén för den som är drabbad och säkerställer en värdig tillvaro. Med den här strategin stärker vi inte bara vården och omsorgen, utan också möjligheten för personer med demens att kunna leva livet, hela livet, slog Malin Danielsson, seniorpolitisk talesperson för Liberalerna fast.

Anna Tenje betonade avslutningsvis att strategin inte ska bli liggandes på någon hylla och samla damm.  
 

–Den här strategin ska ge bättre förutsättningar och verktyg till våra huvudmän att stärka svensk demensvård.

Text: Agneta Berghamre Heins

Foto: Svante Rinalder/Regeringskansliet